Jag längtar hela tiden efter mina föräldrar och min syster. Jämt å ständigt 24/7. En ständig längtan som aldrig går över. Den bara känns mer eller mindre. Oftast är det på en oskadlig nivå, mest bara nyttig och bra. Men ibland, DÅ är det olidligt.
Jag tänker på er ständigt och saknar er enormt mycket!!!
Puss & Kram
PS. Idag har jag längtat lite extra mycket efter Stefan faktiskt. Blir glad varje kväll när han har berättat om dagens bestyr. Som idag med kantarellerna till exempel. Han är en av de finaste människor jag känner :)
onsdag 12 november 2008
Mina föräldrar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nu är det MIN tur att hålla med dej!! Steffe är GRYM,å vi har haft tur som fått växa upp där vi gjort!!!
storkramen !
Skicka en kommentar